Vilken natt...
...och då menar jag inte "vilken roooolig natt". Ginger och jag tog vår kvällspromenad som vanligt, denna gång gick hon verkligen bananas på den lilla taxen. Jag fick hålla i för kung och fosterland för Ginger är stark när hon sätter igång. Jag blev förstås fly förbannad på henne och höll henna i ett järngrepp medan jag läxade upp henne. Hon fick inte rör en fena förrän jag tillät det. Med det uppförande försvann mitt goa humör, jag var sur på Ginger när vi gick hem men det kan jag förstås inte var nån längre tid.
När vi var tillbaka hemma och selet var av och hennes halsband med namnbrickan var på då ville Ginger leka på gräsmattan. Hon tog sin lilla vita hund, ärvd av vår franska gäst som glömde den här men skulle hämta den innan hon åkte tillbaka till Frankrike men det gjorde hon inte. Ginger bollade runt med den lilla hunden i luften och emellanåt sprang hon som en tok från ena sidan till den andra på gräsmattan. När Ginger var skymd bakom vår grill då hörde jag hur hon skrek till av smärta. Jag sprang till henne och då hoppade hon runt på tre ben, höger bakben var uppe i luften, varken jag eller Seija fick röra benet. Det är det benet som har krånglat under en längre tid, hon har haltat lite då och då men bara i korta stunder för att sen gå helt normalt. Vi tog in Ginger och försökte få henne att vila. Jag spolade vatten på en liten handduk som jag la i frysen för att kunna kyla ner hennes knä/ben. När handduken var kall la jag en kökshandduk emellan för att det inte skulle bli isande kallt för Ginger. Hon lät handduken ligga kvar en kort stund sen var det omöjligt att få tillåtelse att lägga tillbaka den på benet. Hon flämtade och hade ont, jag satte igång ac:n med en förhoppning om att golvet som hon låg på skulle kylas ner och med det Ginger också.Jag bäddade på golvet åt mig och åt Ginger så att jag kunde ha koll på henne. Ginger kunde inte ligga still på samma ställe många minuter. Hon gnällde vid min terrassdörr titt som tätt och jag släppte ut henne men hon kom inte mer än nån meter sen satte hon sig ner, jag trodde att hon behövde kissa. Tillbaka in igen och Ginger fortsatte att byta plats var och varannan minut så det blev inte mycket vila varken för henne eller för mig.
När klockan var 5.30 då gav jag henne en halv Alvedon, om hon kan äta hästskit, dricka pool- och kranvatten så kan väl inte en halv Alvedon vara nån fara tänkte jag med hjärtat i halsgropen. Är det nåt jag är så är det blödig när det kommer till min hund, jag grinar för minsta lilla om så än det bara är för att lämna hunden hos veterinären för att ta bort tandsten känns det för mig som om det är sista gången jag ser hunden.
När Seija hade öppnat sin sovrumsdörr imorse så att hon kunde ha lite koll på Ginger då tog jag min morgon-promenad för att rensa hjärnan. Innan det hade jag skickat ett meddelande till Junior som är veterinären som har hjälpt oss med husdjuren dom 4 senaste åren. Lite senare svarade han på mitt meddelande och han rekommenderade en värktablett åt Ginger som vi ska ge var 12:e timme. Efter min promenad verkade Ginger lite piggare vi lyckades få ut henne på gräsmattan där hon både kissade och bajsade vilket är ett gott tecken, och lite senare åt hon dessutom sin frukost. Efter det gick hon och la sig i min klädkammare och där har hon nu legat i över 3 timmar och sovit. Jag har varit tvungen att kolla henne lite då och då för att se att hon lever. Jag har varit till apoteket så vi har 6 tabletter, det var ingen idé att ge nån tablett när jag kom hem från apoteket för Alvedonen verkar ha hjälpt henne med värken.När jag kom tillbaka från apoteket då var Seija uppe i studio 2, som tur är upptäckte hon att vissa vägguttag inte fungerade det fanns ingen el i dom så vi var tvungen att ringa hit vår elektriker. Han lyckades att lösa problemet så nu fungerar all el i lägenheten igen. Seija har diskat allt porslin från köket i studio 2 men fönster- och gardintvätt och slutstädning får vänta till helgen. Vattnet från gatan är dessutom inte på än...
What a night...
...and with that I don't mean "what a fun night". Ginger and I took our evening walk as usual, this time she really went bananas on the little dachshund. I had to hold on as hard as I could because Ginger is strong when she gets in that mode. Of course I was furious with her and held her in an iron grip while I lectured her. She wasn't allowed to move a bone until I allowed it. With that behavior, my good mood disappeared, I was angry with Ginger when we went home, but I can't stay angry with her for a long time.
When we got back home and the harness was off and her collar with name tag was on, Ginger wanted to play on the lawn. She took her little white dog, inherited from our French guest who forgot it here but was going to fetch it before she went back to France but she didn't. Ginger balled around with the little dog in the air and occasionally she ran like crazy from one side to the other on the lawn. When Ginger was hidden behind our grill then I heard her scream in pain. I ran to her and then she jumped around on three legs, the right hind leg was up in the air, neither I nor Seija was allowed to touch the leg. It is the leg that has been giving her trouble for some time, she has limped a little from time to time but only for short moments and then she walks completely normally. We took Ginger in and tried to get her to rest. I splashed water on a small towel that I put in the freezer to cool down her knee/leg. When the towel was cold, I put a kitchen towel in between so that it wouldn't get freezing cold for Ginger. She let the towel be on for a short while, then it was impossible to get permission to put it back on the leg. She was panting and in pain, I turned on the AC hoping that the floor she was lying on would cool down and with it Ginger too.
I made a bed on the floor for me and Ginger so I could keep an eye on her. Ginger could not lie still in the same place for many minutes. She whined at my terrace door every now and then and I let her out but she didn't get more than a few steps then she sat down, I thought she needed to pee. Back in again and Ginger kept switching places every couple of minutes so there wasn't much rest for either her or me.
When it was 5.30 am then I gave her half an Alvedon, if she can eat horse shit, drink pool and tap water, then half an Alvedon can't be dangers, I thought with my heart in the pit of my throat. If it's something I am, it's soft when it comes to my dog, I cry at the smallest thing, even if it's just to leave the dog at the vet to remove tartar, it feels to me like it's the last time I will see my dog.
When Seija had opened her bedroom door this morning so she could keep an eye on Ginger, I took my morning walk to clear my head. Before that I had sent a message to Junior who is the vet who has been helping us with the pets for the last 4 years. A little later he answered and he recommended a pain pill for Ginger that we should give every 12 hours. After my walk, Ginger seemed a little more alert, we managed to get her out on the lawn where she both peed and pooped which is a good sign, and a little later she also ate her breakfast. After that she went to bed in my wardrobe and there she has now been sleeping for over 3 hours. I have had to check on her every now and then to see that she is alive. I have been to the pharmacy so we have 6 pills, there was no point in giving her a pill when I got home from the pharmacy because the Alvedon seems to have helped her with the pain for now.
When I came back from the pharmacy then Seija was up in studio 2, luckily she discovered that some wall sockets were not working there was no electricity in them so we had to call our electrician. He managed to solve the problem so now all the electricity in the apartment works again. Seija has washed all the crockery from the kitchen in studio 2, but window and curtain washing and final cleaning will have to wait until the weekend. The water from the street is also not on yet...
Kommentarer
Skicka en kommentar